Från kottar till skottar

Skottland är ett underbart vackert land med många möjligheter att träffa trevliga människor, se vackra vyer och dricka en och annan god pint. Vi åkte många mil genom nationalparker, öar och fjordar. Vägen upp till Oban var fantastisk... i alla fall för mig som satt bredvid och inte körde.

Vi besökte ön Mull och åkte de 5 milen tvärs över ön till den lilla ön Iona (det var 50 km på enfilig väg där man inte kan mötas :-/ ) vackert så man blir nästan tårögd. Det fina vädret var något nytt för oss i Skottland. Vi var lika förvånade som skottarna. Överallt såg man bruna gräsmattor, jag tror inte skottarna vet hur man vattnar en gräsmatta för det behöver de aldrig göra.

Vi besökte en farm med sällsynt uppfödning (rare breeds ???) nåväl, tanken var att barn skulle kunna komma och titta på olika sorters får, lamor och alpackor. Och så jag då förstås. Tack och lov så hade de ingen åldersgräns för att få mata djuren utan jag fick också en påse :-) Kul var det. Jag har aldrig förut klappat en hjort, lite sträv och defenitivt inte spinnbar, men vacker.

Närkontakt med alpackan (Robert sa klart och tydligt att den inte skulle trivas i bilen!!)

Det gällde att hålla lite koll bakom sig också, lamor är ganska envisa, snabba OCH starka..... är det slut i påsen äter den gärna regnjackor också.

Jag vet sedan förut att Skottland är ett land med glest mellan garnbutikerna. Dock fann jag en riktigt trivsam butik i Edinburg. HK Handknit det var mycket Rowan och Bliss naturligtvis men lite mer fanns också och så var det så trevlig stämning där.

Några inköp blev det. Läckrast är det melerade rosa garnet som är 70% angora och resten ull. En halsduk att ha om halsen för att värma och minnas sommaren tror jag.

Varuhuset John Lewis har en Rowanavdelning, fina garner men ingen atmosfär att tala om. Men vad sägs om de glada stickorna?

En lite garnaffär i Lanark hade massor med atmosfär men väldigt mycket syntet, men ett litet inköp blev det ändå. Charmigt ställe. Fast hon kände sig tvungen att påpeka att de röda plaststickorna var för barn. Jag avstod att säga det men tänkte att det är väl tur att jag inte gör några anspråk på att vara vuxen då!

En bokrea gav också en del riktiga klipp. Annars var pundet ganska dyrt.

I Edingburgh bode vi på en camping bara 1 mil från Rosslyn chapel (för er som läst Da Vinci-koden är det ett måste). Jag såg en lite glimt av den när jag såg filmen och kände att jag nog ville se mer och det var en otrolig upplevelse. Det fanns bilder i hela kyrkan, varje liten centimeter var dekorerad med reliefer. Änglar i alla former (Lucifer hängades uppåner). Guiden förklarade att för skottar är frihet mycket viktigt och änglarna är därför avbildade med symboler för att vara fria änglar. Överhuvudtaget var bildspråket otroligt, men det var också otroligt mycket folk. Synd att jag inte fattat att kyrkan fanns innan boken.

Här är en änglaorkester

Efter 2 veckor i tält har jag nu försökt acklimatisera mig. Tvättmaskinen har snurrat på i några dagar för jag packar för att åka till Gotland på onsdag. Årets stickstämma går av stapeln där i helgen.

Nu kommer lite reklam:

Jag har 5 små sy-väskor till salu. Det är en fri tolkning av en gammal modell från Medelpad som jag sett på stadsmuseet i Norrköping. Väskan är ca 14 cm bred och knappt 10 cm djup. Väsklocket är ca 20 cm och viks över och runt och knyts med 2 snoddar. I väsklockets spets är det en liten ficka för fingerborg och under är det 2 lätt vadderade nåldynor. Yttertyget är lite grövre linne och fodret är ganska tät lakansväv (bomull). Kanter och detaljer är gjorda av bomullstyger (lapptäckstyger) I väskan finns plats för en liten sax, trådrullar, måttband mm. Väskorna kostar 200 :- / st. Maila mig Johanna.dw@gmail.com om du är intresserad. Jag tar med dem till stickstämman eller så kan jag skicka på posten.